Hur stora är egentligen era risker?

Tycker ni som jag, att det är svårt att hålla distansen och vara realistisk i den kvalitativa bedömningen av de risker vi har identifierat?

Med kvalitativ riskbedömning menas att vi, oberoende av vartannat, graderar sannolikheten för att en risk ska inträffa och konsekvensen av om den inträffar. De vanligaste principerna är att man graderar på skalorna 1-5*. 1 är låg sannolikhet eller konsekvens och 5 är hög.

Det är lätt hänt att vi i vår rädsla överdriver storleken av riskerna (samtidigt som vi missar hela riskkategorier – men det återkommer jag till om ett par veckor). Hur ni ska bedöma och gradera riskerna hos er kan jag inte bestämma, men jag tror att det vore bra om ni är realistiska och att ni gör likadant i olika projekt inom er organisation då riskvärdet ofta är en viktig parameter i urvalet av vilka projekt man ska satsa sina resurser på.

 

 

Som inspiration vill jag dela med mig av ett exempel för hur man bedömer sannolikhet och konsekvens kvalitativt i ett entreprenadföretag, se ovanstående bild.

Sannolikheten bedömer man som hög (5) om det man bedömer inträffar mer än 1 gång/år och som låg (1) om det inträffar mer sällan än 1 gång per 1000 år.

Konsekvensbedömningen har man delat in i flera kategorier, i detta exempel på

  • liv och hälsa: där övergående lindriga skador bedöms som 1 och flera döda, många svårt skadade som 5
  • miljö: ingen sanering, liten utbredning är 1 och svår sanering, stor utbredning är 5
  • ekonomi:<100 tkr är 1 och >20 mkr är 5 *) Det är lika vanligt förekommande att man graderar sannolikhet och konsekvens på skalan 1-9. Fördelen med det är att bedömningen blir mer finstämd, samtidigt som man kan göra en fördelning på låg – medel – hög då 9 är delbart med 3, vilket ger en bättre möjlighet till visualisering inför styrgruppen, t ex enligt nedan

 

Vilka principer har ni hos er som ni skulle vilja dela med er av?




Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Post Navigation